Siste veckan, skratt eller gråt? En mycket stressig vecka i och med att Javan kördes igång samtidigt som den här kursen håller på att avslutas. Det var mycket abstrakt för mig att försöka komprimera film. Jag var ensam från min grupp under måndagen då allt för deadline 1 skulle förberedas. Tisdagens och torsdagens föreläsningar handlade om CODECs och komprimerings typer m.m. Jag kände att de skulle kanske behövas lite mer tid att smälta allt de, men de fick gå ändå! Vi fick lära oss att komprimera filmen så att den kan användas i bl.a. iPod och mobiltelefon. Mycket coolt om jag får säga det själv. Men Denna vecka var den som tog mest på humöret. På min torsdagen(min födelsedag) upptäckte jag att vår film saknade ljud på slutet. Till min stora fasa hade allt ljud mystiskt försvunnit i början av deadline arbetet så att alla kopior har samma fel! Nu är det inge roligt längre. Efter att ha övervägt att åka till skolan(från Södertälje) på torsdag kvällen och ända på alla filer, bestämde jag mig att låta det vara och försöka med att skylla på tekniska fel.
Carl-Johan Seths text handlar förvisso om teaterdramaturgi, men det går att dra många paralleller till berättande med ljud och rörlig bild. Reflektera, gärna med utgångspunkt i Seths text, kring vad du lärt dig om berättarteknik under kursen
Berättarteknik asså? Seth talar mycket om dramaturgi som sagt, och hur man drar in en åskådare i en berättelse. Han tar upp många bra punkter i sin text som vi haft med, eller inte haft med i vår film.
Motsättningar/konflikt. Vår konflikt i filmen är den aktuella frågan om diskriminering och vad man ska gör åt den. Sedan är en annan motsättning att vi börjar ganska seriöst men sedan vänder mot det komiska hållet. De va i alla fall tanken att dessa faktorer skulle göra filmen mer ”dramatisk”, frågan är om de bara blev konstigt.
Situationer. ”En situation är laddad med givna och kända förutsättningar” (s. 15). ”Genom att vi vet att personen är på ett annat sätt beroende av en annan, så förstår vi den förstes beteende och kan tolka vad som sker” (s. 14). Detta är precis de vi försökte göra i vår film med dörrvakten som släpper in svensken, men inte invandraren. Seth tar också upp i texten att man bör veta de väsentliga förutsättningarna innan en situation. Vilket vi gör med textremsorna för både svensken och invandraren innan scenerna(situationerna) börjar.
Presens. Seth tar upp ett exempel med två som sitter och dricker kaffe och pratar om något väldigt intressant. Men de blir i längden ointressant i och med att de bara sitter där. Detta snappade jag upp under en föreläsning. Tala inte bara om saker, utan visa dem!
För att hålla texten kort slutar jag här med berättartekniken.
Fantisera fritt utifrån texten Make Your Movie (and your name) om hur du själv skulle kunna ta dig in i film /tv-branschen och vilken typ av position du helst skulle vilja uppnå
Om jag nu får fantisera och utnyttja alla medel, skulle jag nog göra mig kompis med min morbror som är producent på Svt. Jobba fram en riktigt bra idé som höjdarna på Svt bara inte kan säga nej till och sedan skulle jag bli producent och säga åt folk vad de ska göra så att de blir precis som jag hade tänkt. Jag skulle också kunna tänka mig att jobba som regissör då jag tycker det är roligast med semiotiken(om det nu heter så med film också) under förarbetet på en film. De fångade mig lite de här med vinklar och få ett djup, som fotograf fast med film. Då menar jag inte att jag vill bli fotograf, för de där kamerorna va tamme 17 svåra att förstå sig på! Nä Regisör eller producent och så ska de helst va bra betalt, sen är jag nöjd!
Fjärde veckan nu. Vi har jobbat på över förväntan. Trots ångest och en rejäl försening så vill jag säga att vi kommit ikapp riktigt bra! Vi har åstadkommit en riktigt bra film som jag och gruppen är nöjda med. VI filmade i måndags och tisdags och redigerade onsdag och torsdag och har bara en del finslipning som återstår.
Det viktigaste jag lärt mig under den här veckan är att det man lär sig teoretiskt om film och filmandets process är en helt annan femma när man är ute i praktiken. Vi har frusit, vi har jobbat, vi har slitigt och vi har lyckats! Tack för en härlig vecka!
Reflektera kring utdraget från Andrzej Wajdas bok och sätt det i relation till det egna Projektarbetet
”The hardest part is the idea itself” (s.4) Jag skrattar lite tyst för mig själv när jag läser denna title och tanker på vårt projekt. Jag var inte alls delaktig i denna process under vårt arbete. Mina gruppmedlemmar var fastbeslutade om vad vår film skulle handla om. Kanske var det lathet, eller en vilja till demokrati som gjorde att jag inte ifrågasatte idén. Jag vill också tillägga att jag inte tyckt illa om den utan tvärtom kände att de var ett relevant ämne.
Jag har precis som Andrzej i texten tänkt på vår story om och om igen och försöket att se alla detaljer från alla möjliga aspekter. Hur många gånger jag än ser vår film ser jag den alltid på ett speciellt sett. En annan lärdom är också att alla ser filmen på olika sett och associerar på sitt eget vis.
Man kan ju spegla syftet med filmen också. Detta tar Andrzej upp i sin text. Han tar upp ett exempel med två älskare i öppningsscen. Publiken vet att de kommer vara tillsammans till filmens slut, om inte något allvarligt händer mellan dem. Men i detta fall är detta ”någonting” filmens egentliga tema. (s.13) vår film börjar med att ta upp ett allvarligt ämne, diskriminering mot invandrare. Men senare vänder den och blir mer av en tips & trix-film för invandrare om hur de kan komma runt problemet. Sen om detta är bra eller dåligt, upp till publiken!
Sätt Kristin Olssons reflektioner i relation till dina egna/gruppens erfarenheter av att skriva och tala in en speakertext ”Det är viktigt att fråga sig var speaker texten skall handla om”(s.71). Att försöka lyfta fram de vi ville säga med en kort speakertext som är informativ och väcker intresse var väldigt svårt. Såhär i efterhand skulle vi nog försökt fokusera mer på vår tes och lägga upp argument för den. Kristin säger också i sin text väldigt logiska, men bra saker, som tillexempel att man ska låta någon annan lyssna på ens text innan man spelar in, experimentera med sammanhang och personlighet, Det har jag när jag stod i min garderob, förkyld och med ett späckat schema inte kunnat uppfylla. Jag är däremot stolt över att jag rensade vår text så mycket som jag gjorde, och egentligen skrev om hela manuset precis innan jag ställde mig och spelade in så att de skulle bli enklare.
[spiller vatten på kompendiet och hinner i sista stund rädda det från fördärvet]
Kristin har väldigt bra tips om hur man skriver och talat in en speakertext.
Några tips om skrivandet:
-Skriva korta rader med stora bokstäver. De gjorde jag(stolt)
-Lämna luft mellan raderna. Det gjorde jag också
-Skriva ”paus” vid paus. Gjorde jag däremot inte utan hade små papper och mellan pappren hade jag paus.
-Skriva hur texten ska läsas eller rita smilisar. Kändes löjligt
-Lära sig manuset utantill. Efter alla gånger jag läst så blev de så till slut.
-Släppa pappret med blicken. Hade jag däremot svårt för
Några tips om kroppen:
-Stå upp. Efter att ha suttit två gånger, stod jag upp en tredje.
-Inte hålla i micken och låta händerna hänga fritt. Svårt utan stativ.
-Knäppa upp byxorna. Denna tyckte jag va kul men no way att jag skulle göra!
-Fokusera på ämnet. Hade jag svårt med av all koncentration på micken, datorn och texten.
Några tips om rösten:
-Andas naturligt. Mycket svårt vill jag påstå. Lätt att bli spänd.
-Drick vatten. Efter som jag sjunger så är detta en självklarhet.
-Hitta din egen stil. Efter kanske 50 ggr, men efter en är detta svårt.
-Variera rösten. Vet inte om jag lyckades med det. Men jag försökte iaf.
-Var inte förkyld. Nää de va inte ett tips som hon gav! Men hade de varit hade jag misslyckats.
Tredje veckans arbete har varit lite mindre produktivt än planerat. Vi skulle börja film men hamnade i trubbel då vi inte fick tag på någon inspelningsplats. Detta kommer förhoppningsvis att lösa sig inför nästa vecka. Vi har däremot jobbat vidare med manus och speaker som nu är helt klara. Vi har haft svårt att träffas hela gruppen då sjukdom och annat varit ett hinder. Men vi jobbar på bra trots allt och mina förväntningar är höga!
Beskriv vad du har lärt dig om intervjuteknik, både utifrån egna erfarenheter och utifrån kurslitteraturen.
I kursliteraturen hittade jag tio goda råd för en nyhetsintervju som lyder:
-Förbered dig noga. Målet är att kunna lika mycket som den man intervjuar. Detta ger mer möjlighet till följdfrågor och motfrågor.
-Fråga inte om allt. Fokusera på de viktigaste frågorna och gå mer in på dem.
-Ställ korta frågor och undvik frågor där svaren är enbart ja eller nej (Om det inte faller sig till intervjuns fördel). Alltså håll frågorna öppna.
-Släpp inte taget. (inte för att jag riktigt förstår vad författaren menar, men men).
-Följ din egen tråd. Var beredd på att få dra tillbaka fokus om intervju personen drar ifrån ämnet.
-Ställ motfrågor. Få aspekter på ämnet som diskuteras.
-Försök aldrig vara kompis med den du intervjuar. Att hålla distansen ökar nyansen i intervjun.
-Det är svaren som är de viktiga, inte du. Och jag som tycker så mycket om att vara i centrum!
Man kan också med sitt kroppsspråk och ögon vara en bra/dålig intervjuare. Dessutom är det viktigt med bra hållning för att rösten skall bli så bra som möjligt. Man kan även tillrättavisa den man intervjuar som ibland kan ha svårt att sitta still eller ha en störande hållning.
Mitt problem har varit att jag talat för snabbt. Att sansa sig inför en intervju och dra ner tempot kan vara en bra idé innan man börjar intervjun. Även att hälsa på den man ska intervjua och tala om syftet noga med intervjun så att personen känner sig bekväm och välkomnad.
Det här blir bara bättre och bättre. Maria Ahlman har härmed ett öppet intresse för film och allt vad det innebär. Veckans ljussättning var jätte spännande. Jag hade svårt att tygla mig, helst ville jag slänga mig över utrustningen och leka ljustekniker, kolla ljudet och göra inställningarna på kameran. Intervjun med Hannes var väldigt lyckad. Jag är nöjd med min och mina gruppmedlemmars insats! Vi har ett bra team och nu ser vi fram emot projektet som startar i dagarna. Ska bli såå spännande!
På frågan om jag lärt mig något så måste jag säga ja. Orkar inte rabbla upp allt såhär i efterhand, men intervju teknik i hur man talar med en person som man intervjuar, är förberädd sitter och sittar bra m.m. Hur man ljussätter en person med tre punkts belysning och ställer in exponeringen på en kamera. Över till veckans frågor.
Förklara och reflektera kring tre av riktlinjerna kring bildkomposition från A Digital Filmmaking Handbook
Komposition är något som jag själv tycker är mest intressant. Detta område känner jag att jag logiskt kan säga vad som är rätt och fel, fast jag inte varje gång vet hur man kan göra bilden bättre.
Don’t be afraid to get too close. Det kan kännas som att trycka upp en kamera precis under näsan på den man ska intervjua, när bilden blir som bäst på monitor. Detta fick vi erfara vid inspelningstillfället, då vår skådespelare tyckte att kameran var på tok för nära men min känsla av vad som skulle bli bra på bild var snarare motsatsen. Att komma en person nära ger personlighet och visar fokus.
Eylines Låta två personer i en dialog se ut att prata med varandra när samtalet är taget från två vinklar. Detta är såklart en viktig riktlinje för att få en verklighets känsla och inte en störande känsla av att personen ser på något annat en vem den pratar med. Vi tänkte filma vår film med två kameror först för att få den här eylinen i våra dialoger, men det blev för komplicerat och alla bilder togs från samma håll.
Lead your subjekt Att skapa ”luft” i en bild är ett sätt att hjälpa publiken att förstå vad som händer. Till exempel om det är en enstaka person i bild som talar kan man med fördel lämna ”luft” i dennes ansiktsriktning. Om personen däremot hade haft mer ”luft” bakom huvudet hade det sett ut som denne var på väg ur bild, eller in i en vägg.
Förklara och reflektera kring tre av riktlinjerna kring redigeringsteknik från A DigitalFilmmaking Handbook
Redigering kan vara slitigt så man inte känner sin egen frustration. Redigering kan vara härligt när man skapar något vackert och talande. Redigering kan vara så kul och jobbigt på samma gång att jag inte känner igen mig själv.
Drag-and-drop Editing Denna redigerings teknik är min favorit. Man kan klicka och dra i allt och få saker dit man vill väldigt logiskt. Att använda musen i dra-och-släpp redigering(Min egen direktöversättning) brukar vara ett hjälpmedel främst i början på en redigering. Men eftersom vi i vår filmredigering inte kommit speciellt långt har jag ingen vidare erfarenhet av någon annan. Så denna är fortfarande min favorit.
JKL Editing Att använda tangenterna JKL samt IO för att redigera är annars ett smidigt sätt som jag faktiskt inte ens viste om att de fanns. Tekniken går till så att J-tangenten spelar upp, K-tangenten pausar och L-tangenten spelar upp där markören står. Tack att vi skriver denna blogg och får lära oss sådana här användbara saker!
Insert and overwrite Editing Denna utomordentliga teknik går ut på att man kan lägga bilder och ljud i olika lager. Man kan se det som genomskinligt papper med bilder på, det som är överst är det som prioriteras. Vi har haft god användning av den här redigeringstekniken i vår film när vi ska lägga bilder på filmen men ändå få bilden att synas i bakgrunden. Man kan även lägga på film och göra delar av den genomskinlig så att man ser den andra filmen bakom, vad man nu ska ha de till.
Första veckan är avklarad och har varit väldigt givande och intressant, på mitt språk: Skitkul!
Efter bara en vecka har jag fastnat i filmandets underbara värld. Det var en otrolig kick att få göra sin första film, som för övrigt blev väldigt bra. Att veta vad alla knappar på kameran egentligen är till för har innan känts som något jobbigt att lära sig och som någon annan ”mer teknisk” människa fått ta itu med. Nu är det Jag som kan, och jag har fått en härlig försmak på hur den här kursen kommer vara. Jag är peppad till tusen!
Vad är en CCD? Couple Charged Device eller Color-Capture Device är en ljuskänslig elektronisk platta som mäter ljusstyrka i en kamerans bildsensor. CCDn samlar in bildinformation och för den vidare till en processor som skriver informationen på bandet.
Vad innebär bitdjup i ljudsammanhang? Bitdjupet påverkar kvalitén på ljudet. Ju "Djupare", fler bit, desto mer information kan man få plats med.
Vad betyder interlaced scan? Interlaced scan är ett sätt att skanna in bilden i kameran. Detta sätt tar upp en halv bild, 60 gånger i sekunden och är det vanligaste av tre sätt.
Vad är en CODEC? COmpressor/DECompressor, komprimerar video och ljud information. Det finns olika CODEC, Högkomprimering/Lågkvalitets CODECs för Web eller CD-rom, och lågkomprimerande/Hög kvalitets CODECs för högkvalitetsvideo. Det finns också speciella CODECs för speciell videohårdvara.
Vad innebär vitbalans? Ett kameraläge som anpassar sig efter färgtemperaturen vid fotograferingstillfället. För att få bra ljus på filmen så vitbalanserar man kameran. Detta gör man genom att sikta kameran mot ett vitt papper och trycka in vitbalans knappen. Då är det som att säga till kameran att det här, de är vitt, då kan den utifrån de få alla andra färger rätt.
Litteratur: Sammanfattning av informationsåldern, av Manuel Castells.
Till detta seminarium fick vi en lite knivigare text än de tidigare. Den var dock på svenska, vilket egentligen inte va till så stog hjälp då alla(med ev undantag) tyckte att det fanns obegripliga ord i hela texten som gjorde den väldigt svår att förstå
Jag hade problem med att finna texten intressant då den var svår att läsa, men vi läste igenom en 5:e del under seminariet och fick därmed en bättre syn på hur författaren, Manuel Castells, uttrycker världens problem. Hur it revolutionen påverkat ekonomin i form av snabba köp av aktier. Hur kapitalismen och eratismen påvekats och mer "ersats" av sociala rörelser.
Vi tog också upp ett par frågor i samband med texten. Den ena var en fråga hurvida Castells teori skapar krig eller fred. Och den andra var varför texten var så svårläst. Jag vet inte riktigt om jag fick svar på dessa frågor. Men jag får antagligen finna mig i den andra frågan och läsa texten en gång till och se om jag får svaret på min första.
